söndag, 1 november, 21:36

Mitt första spöke.

På jobbet häromdagen såg jag mitt första spöke och då menar jag inte att jag tittade mig själv i spegeln. Nej, jag stod ensam i restaurangen som var stängd. Övriga kasinot var ju dock öppet så det fanns gäster och personal lite varstans men inte i själva restaurangen som var helt tom. Jag höll på att duka av efter ett sällskap som suttit kvar en stund efter stängning då jag helt plötsligt ser en grå och vitklädd person i ögonvrån till höger, bara en meter eller så från mig och som tittar nyfiket på vad jag sysslar med. Min första tanke är att det kanske är en gäst som smugit upp vid min sida och som kanske vill handla i baren eller något, sånt händer ju ibland, så jag vänder mig mot personen men i samma ögonblick som jag gör det så blixtrar det liksom till. Eller snarare går det som  en skälvning  i luften och personen försvinner. Svårt att beskriva i ord.

Hursomhelst blev jag skiträdd kan jag säga. Jag har nog aldrig tidigare haft gåshud över hela kroppen samtidigt. Jag har ju tidigare kunnat känna av sådana här saker och i min första lägenhet när jag flyttade hemifrån var det ju inte lugnt en sekund men jag har aldrig tidigare sett något på blanka dagen så att säga. Bara kännt av. Jag hoppas detta seende inte blir något permanent för det var då bra otäckt.

5 comments to Mitt första spöke.

  • Kennet

    Spannande. Sjalv har vi haft hogtalare som fallit i golvet mitt i natten, vata golv, oppen dorr till frysboxen och paslagen ugn den senaste tiden… 🙂 vi valjer att tro att det ar en slump!

  • Jag har varit med om massa ”spökliga” saker förut. Hårspraysflaskor som flygit, stearin över väggarna då jag inte ens varit i rummet m.m.m. Det är riktigt obehagligt med sådana saker!

  • Scary.. fast han/hon vill nog inget illa 🙂
    Själv har jag ett husspöke som förföljer mig vart jag än går och flyttar på saker.. man kan ju tro att det är jag som är tankspridd (vilket inte är omöjligt) men jag har lagt saker på ställen och vetat att dom legat där för att sedan inte vara där och en stund elelr dag senare åter ligga där.. kan ju även vara så att jag har elak pojkvän 😉

  • Jonny

    I min första lägenhet så hade jag det så. Saker försvann hela tiden, man letade i timmar och dagar och sedan kunde det ligga mitt på köksbordet t ex. Mitt i natten fick man gå upp och stänga av vattenkranen som stod och rann. Alla lampor var tända när man kom hem fast man lämnade det släckt när man gick. Ja det var nog nästan för mycket av det goda 🙂

  • Kusin Susanne

    Du vet väl att vi har lite sådant i släkten? Mormorsmor och hennes far var synska har jag fått berättat för mig. Själv kan jag många ggr känna på mig saker, och drömmer sanndrömmar ibland…spooky…

Kommentera